Mål högsta domstolen
•
Några synpunkter på mål och ärenden i Högsta domstolen
Av justitierådet TORKEL GREGOW
Artikeln behandlar vissa frågor som rör Högsta domstolens arbetsuppgifter, huvudsakligen i belysning av domstolens ställning som prejudikatinstans. Författaren presenterar och resonerar kring olika handlingsalternativ som syftar till att ytterligare förstärka domstolens roll som just prejudikatskapande instans.
1. Högsta domstolen (HD) fick år i princip ställning som prejudikatinstans, dvs. att den huvudsakliga uppgiften blev att skapa prejudikat till ledning för rättstillämpningen. Detta skedde genom att möjligheterna till ändringsdispens, intressedispens och allmän dispens avskaffades. Vid sidan av prejudikatdispens infördes dock möjlighet till dispens (prövningstillstånd) även vid synnerliga skäl (54 kap. 10 § rättegångsbalken, RB). Funktionen som prejudikatinstans har accentuerats genom vissa reformer på senare år i samma riktning.
Lagregleringen ger sålunda intryck av att HD:s ledamöter till den helt övervägande delen sysslar med prejudikatbildningen. Verkligheten är dock en annan.
Här skall diskuteras vissa frågor som rör HD:s arbetsuppgifter. Det gäller i först
•
Högsta domstolen – prejudicerande mål tas upp
För att ett mål ska kunna prövas i Högsta Domstolen så krävs i regel ett prövningstillstånd. Upplever du att du blivit felaktigt dömd i både Tingsrätten och Hovrätten så finns det således även en sista utväg i form av att överklaga din dom till Högsta Domstolen. Dock så bör du vara medveten om att du förmodligen kommer att få se detta prövningstillstånd ickebeviljat.
Några intressanta siffror som stärker detta påstående är det årligen kommer in ungefär ansökningar om prövningstillstånd till Högsta Domstolen. Av dessa så beviljas endast ungefär stycken. Chanserna att du ska få upp ditt mål i Högsta Domstolen är därför att anse som små och i det närmaste minimala.
Varför denna exklusivitet och vad är det som gör att vissa fall de facto får ett prövningstillstånd beviljat medan andra möts, så att säga, av kalla handen? Jo, man anser dels att den samlade bedömningen av både Tingsrätt och Hovrätt och den samlade kompetensen där ska räcka och dels så tar Högsta Domstolen nästan enbart upp fall som kan bli prejudicerande. Det vill säga; fall som i framtiden kan bli till ledning för hur liknande fall ska bedömas. Och: anser man att de
•
Högsta domstolen (Sverige)
Högsta domstolen (förkortat HD) existerar i landet den högsta instansen hos de allmänna domstolarna. Högsta domstolen existerar sista instans i civilrätt, brottmål samt ärenden liksom har avgjorts av hovrätt. Dess huvuduppgift är för att skapa prejudikat (vägledande avgöranden).
Högsta domstolen grundades från Gustav III efter Riksdagen , då man infört Förenings- samt säkerhetsakten. Dess ställning existerar grundlagsfäst inom regeringsformen. Ledamöterna skall existera minst 14 stycken samt måste existera lagfarna domare. De tituleras justitieråd samt utses från regeringen. Regeringen utser även en från dem mot ordförande.
Fram till ägde Högsta domstolen sina lokaler i dem nuvarande Ordenssalarna på Stockholms slott.[1] Därefter har domstolen haft sitt huvudsakliga säte i Bondeska palatset inom Stockholm. Sedan juni existerar hela verksamheten samlad inom palatset.
Hos de allmänna förvaltningsdomstolarna existerar Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare regeringsrätten) högsta instans.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Konungens domsrätt, såsom omnämns redan i landskapslagarna, utövades ända till start av talet på domstol i landsorten, räfst- samt rättareting, alternativt vid konungens hov. Efter å