Meios förklaring

  • meios förklaring
  • Meios faser
  • Meios enkel förklaring

    • •

    Magnus Ehingers undervisning

    — Allt ni behöver till A inom Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

    av Magnus Ehinger

    Vi bör bilda köns­celler (gameter)

    Antalet kromosomer måste halveras

    Inför parning samt befruktning måste antalet kromosomer halveras (reduceras till hälften) så för att antalet kromosomer hos avkomman blir detsamma likt hos föräldrarna.

    Meios = reduktionsdelning.

    • Våra kroppsceller existerar diploida: 
      • Dubbel kromosomuppsättning – 2n.
      • 46 kromosomer (23 par).
    • Könscellerna (gameterna) existerar haploida:
      • Enkel kromosomuppsättning – n.
      • 23 kromosomer.

    Meiosens två delar

    Meios I

    • Kromosomer samt DNA blandas.
    • Två haploida celler bildas.

    Meios II

    • De två haploida cellerna delas till mot fyra, såsom så småningom mognar mot färdiga gameter.

    Interfas

    • En diploid fängelse – dubbel kromosomuppsättning, 2n.
    • DNA:t samt centrosomerna kopieras.

    I meiosens interfas replikeras samtliga kromosomerna.

    Profas I

    • Kärnmembranet löses upp.
    • DNA:t kondenseras mot delningskromosomer.
    • Homologa delnings-kromosomer intill varandra: Överkorsningar är kapabel ske.

    I profas I finns möjlighet till överkorsningar mellan homologa

  • meios förklaring

    • •

    Meios

    Meios (grekiska μείωσις, meiosis, ”minskning”, ”avtagande”) eller reduktionsdelning är den celldelning som sker när det bildas könsceller eller sporer.

    Meios hos människa

    [redigera | redigera wikitext]

    Varje cell i människans kropp innehåller 46 kromosomer. Dessa är kopior av de 46 kromosomer som ingick i den befruktade äggcell som en människa utvecklas från. 23 kromosomer härstammar från modern (ägget) och 23 från fadern (spermien). Eftersom varje sorts kromosom ärvs i dubbel uppsättning, brukar man säga att människan har 23 par kromosomer i sina celler. Det är nödvändigt att våra könsceller har hälften så många kromosomer som övriga celler i kroppen. Annars skulle antalet kromosomer i människan fördubblas för varje generation. Bildningen av könsceller föregås därför av reduktionsdelning (meios) som ger halverat kromosomantal. Hos människan är det celler i äggstockarna respektive i testiklarna som genomgår reduktionsdelning.

    Meios hos gröna växter

    [redigera | redigera wikitext]

    Växter är generationsväxlare med gametofyt som är den haploida fasen och sporofyt som är den diploida. Meios sker hos sporofyten, i sporangierna. Sporerna får därmed enkel kromo

    •

    7 Skillnader mellan mitos och meios

    Organismer växer och förökar sig genom celldelning. I eukaryota celler sker produktionen av nya celler som ett resultat av mitos och meios . Dessa två kärndelningsprocesser är likartade men skilda. Båda processerna involverar delning av en diploid cell , eller en cell som innehåller två uppsättningar kromosomer (en kromosom donerad från varje förälder).

    Vid mitos dupliceras det genetiska materialet ( DNA ) i en cell och delas lika mellan två celler. Den delande cellen går igenom en ordnad serie händelser som kallas cellcykeln . Den mitotiska cellcykeln initieras av närvaron av vissa tillväxtfaktorer eller andra signaler som indikerar att produktionen av nya celler behövs. Somatiska celler i kroppen replikerar genom mitos. Exempel på somatiska celler inkluderar fettceller , blodceller , hudceller eller någon kroppscell som inte är en könscell . Mitos är nödvändigt för att ersätta döda celler, skadade celler eller celler som har kort livslängd.

    Meios är den process genom vilken könsceller (könsceller) genereras i organismer som reproducerar sig sexuellt . Gameter produceras i manliga och kvinnliga gonader  och innehåller hälften