Mig lödning tråd

Se till att din svetsmaskin klarar den tråddiameter du väljer och att matarverket är anpassat för tråden.

Vanliga misstag och hur du undviker dem

• Fel tråd för materialet – Ger dålig fästning och kan leda till spröd svets.
• Felaktig gasblandning – Kan ge porer och svaga svetsar.
• För låg strömstyrka – Leder till dålig inträngning och kallsvetsning.
• För hög strömstyrka – Ger mycket sprut och kan bränna igenom tunnare plåt.
• Smuts på tråden – Om smuts fastnar på tråden är risken att tråden matas ojämnt

Sammanfattning

Att välja MIG-tråd är inte så krångligt om du tänker på material, tråddiameter, gas och maskinens inställningar. Se till att använda en kvalitetsprodukt, och anpassa dina inställningar för att få en ren och stark svets.

Här hittar du alla våra MIG-svetsar från bl.a. Esab och Helvi >>

Hårdlödning och mjuklödning

Det finns tre kategorier från lödning – mjuklödning, hårdlödning och högtemperaturlödning.

Mjuklödning används mer som försegling och sammanfogning med begränsad hållfasthet upp till arbetstemperaturer på °C.

Hårdlödning innefattar all typ från lödning ifrån °C upp till °C där silverlod, silverfosforkopparlod, aluminiumlod och mässingslod (svetslödning) existerar vanliga typer. Här blir fogen lika stark såsom grundmaterialet samt tät på grund av väte samt helium.

Högtemperaturlödning innefattar all lödning över °C. Dessa lödningar sker inom slutna kammare där antingen vacuum alternativt skyddsgas reducerar oxiderna samt inga flussmedel behövs. Lödförbanden blir starkare och lika täta vilket grundmaterialet samt här används nickel- samt kopparbaserade lod.

Vid lödning uppvärms fogytorna endast till strax över lodets smälttemperatur. Den temperaturen existerar alltid lägre än grundmaterialets egen smälttemperatur. Detta uppnås genom att lodet legeras tillsammans med andra metaller som äger lägre smälttemperatur eller attribut än lodets huvudmetall. till att lodet ska fungera måste inom de flesta fall flussmedel användas, antingen separat alternativt om lodet har flusskanal eller flussbeläggning. Flussmedlet tar bort

•

Fråga:Jag läste med intresse artikeln om MIG-lödning i senaste Classic motor (nr 1 reds anm).
Lödning brukar ju gå ut på att få lodet, av kapillärkraften, att flyta in mellan två ytor. Och så ser det även ut på de bilder som illustrerar artikeln. Det vill säga att man har en fals på den ena plåten som skall sammanfogas.
Men denna fals är ju en ständig källa till rost om du inte kan komma åt att rostskydda den mycket noga. Falsen ser ju heller inte så rolig ut på en originalrenovering.
Undrar därför om det är möjligt, likt vanlig svetsning, att lägga plåtarna kant i kant?
Räcker den lilla kontaktytan och hur stor kan en eventuell springa mellan plåtrna i så fall vara?

M.v.h.  Pontus

Svar: MIG-lödning fungerar i princip som du beskriver, medan MIG-svetsning smälter samman metalldelarna. Det gör att MIG-lödning har sämre hållfasthet och att MIG-löda plåtar kant i kant avråder jag absolut ifrån. Ytan som sammanfogar plåtarna blir allt för liten och tål inte att &#;brytas&#;. Använder man däremot överlappning av plåtar, exempelvis en ny skärmkant som läggs på en så kallad trappstegsfals, blir det betydligt mer hållbart. Där kommer metoden verkligen till sin rätt då